Vårdnadsbidrag ökar skillnader
I Finland och Norge har vårdnadsbidraget funnits i flera år. Skolverket har studerat utvärderingar av de finska och norska experimenten. De menar att vårdnadsbidraget riskerar att medföra en social snedrekrytering till förskolan. Denna debattartikel är även publicerad i Sala Allehanda den 12 mars 2008.
Moderaterna och folkpartiet i Heby kommun har tidigare flaggat för att de kan komma att rösta för ett införande av vårdnadsbidrag i kommunen. Jag vill i denna artikel lyfta fram några sidor av denna fråga som hittills inte framkommit ordentligt i den lokala debatten. Jag hoppas att m och fp diskuterar igenom dessa argument ordentligt innan det är dags att fatta beslutet.
De som framförallt lockas att vara hemma med lite pengar är lågbetalda, lågutbildade och invandrare. Vårdnadsbidraget kan för många kvinnor bli ett alternativ till socialbidrag. Detta har enligt Skolverkets studie blivit verklighet i Finland och Norge. Där är just dessa grupper de som i störst utsträckning använder sig av vårdnadsbidraget.
Skolan har en otroligt viktig roll för att utjämna sociala skillnader i samhället. Genom en likvärdig utbildning ska alla ges samma förutsättningar oavsett föräldrarnas inkomst och utbildningsnivå. Detta gäller förstås också förskolan.
Barn med annat modersmål än svenska har extra stora behov av att stärka sina sociala kontakter och sin språkliga utveckling.
Redan idag kan vi se att barn till föräldrar med hög utbildning i större utsträckning har gått i förskola än barn till lågutbildade föräldrar. Även barn till invandrade svenskar har varit underrepresenterade i förskolan.
Vårdnadsbidrag gör att de barn som har störst behov av förskolan får mindre tillgång till den. Forskning från SCB visar att en följd av att barn från familjer med låga inkomster börjar senare i förskola är att skillnaderna i barns ekonomiska villkor förstärks.
I Norge håller man på att avveckla vårdnadsbidraget, bland annat därför att det har bidragit till att öka skillnaderna i barns uppväxtvillkor.
En annan aspekt av vårdnadsbidraget är att det riskerar att försvåra för kommunens förskoleverksamhet. Om man har möjlighet att kombinera vårdnadsbidrag med deltidsplacering i förskola, försvåras pedagogiken och förskoleverksamheten blir mer uppsplittrad. Detta drabbar redan idag de så kallade "femtontimmarsbarnen".
Det blir också svårare för kommunen att planera verksamheten och vi kan nog vara överens om att ökad ovisshet i den ekonomiska planeringen inte är vad Heby kommun behöver.
Fredrik Hallor